Dessa två lugna individer tog dagen precis som den kom och missade inte en enda sekund av att njuta av sin dag. Lugnet, lyckan och kärleken var tre ord som jag använde för att beskriva deras dag – dagen efter och då jag levererade några sneek peaks till Emma & Victor. På tal om sneek peaks; jag knåpade ihop ett litet snabbt bildspel för dem där på kvällen när festligheterna hade dragit igång och gissa om det blev tårfest av kärlek och lycka? Och hur kan det inte bli det, efter en dag som den här…
På Svineriet vid Tången, en bröllopslokal i Varberg nära vackra Kärradal möttes vi upp. Med lätta fjärilar i magen mötte Emma sin Victor, där bakom den rustika ladan alldeles intill lokalen.
Äntligen dags för min favoritdel; porträtten. Upp på berget i naturreservatet med risk för att träffa på en och en annan ko, tyvärr gjorde vi inte det. Eller ja, det kanske beror på om man gillar kor eller inte – men frågar du mig så älskar jag kor!
Så var det äntligen dags för vigsel på Svineriet vid Tången. Denna hölls i deras vackra växthus-del med uppradade bänkar och en ljuvlig blomsterbåge som ramade in vigselplatsen.
Torkade blomblad användes som “ris” vilket gick hand i hand med Emmas intresse för blomster då hon naturligtvis arbetat som florist.
Något jag personligen fullkomligt älskade var idén att servera en tårta till minglet. Högt uppskattat och bra tidsfördriv innan gästerna fick gå till bords för servering av kvällens mat.
Genomtänkt och mycket vackert; den röda pionen och de söta stjärnflockorna föll sig i den röda tråd som Emma hade tänkt ut – nämligen samma blommor som användes i hennes och tärnornas bukett.
Och efter alla tal och den enorma gråtfesten (på riktigt, stortjut från emmas syster), smet jag ut tillsammans med brudparet för att ta lite kvällsbilder innan solen gick ner. Solen gömde sig bakom molnen dock, så någon golden hour blev det inte – men lika magiskt och välbehövligt för paret för det!
Älskar att jag placerade Emma framför Victor här. Normalt sett jobbar jag på ett oposerat sätt – men jag hade en bild i huvudet som jag ville förverkliga och Emma var en perfekt brud för det. Kvinnan är stark.
Så kom den ljuvliga dansen och den fantastiska festen!
Så tackade jag för mig och hörde musikens bas dunka hela vägen där jag gick på grusvägen mot bilen, med själen full av lycka. Halvvägs stannade jag på vägen, vände mig om och och tog sista bilden för dagen – en översiktsbild på Svineriet med månen lysandes där bakom molnen. Vilken magisk dag.
